Argt barn och trotsutbrott – vad gör man? Varför barn 2–6 år får utbrott och 6 sätt att hantera dem
Kexet gick sönder och då blir det gråt, leken måste ta slut och då blir det skrik, eller så lägger sig barnet raklång på golvet i mataffären … Om ditt barn har haft extra kort stubin på sistone, ta ett djupt andetag: trotsutbrott är en helt vanlig del av utvecklingen. De är vanligast vid 2–3 års ålder och brukar bli färre efter 4 år. Det betyder inte att ditt barn har blivit ”stökigt”, och det betyder inte att du har gjort fel.

Här går vi igenom varför barn får utbrott, vad du kan göra i stunden och efteråt, och några bilderböcker som hjälper barn att förstå ilska.
Varför får barn trotsutbrott?
- Orden räcker inte till än: Barnet känner mycket men har inte tillräckligt med ord. Det som inte går att säga kommer ut som gråt, skrik och stampande.
- Förmågan att hantera känslor är fortfarande under utveckling: Vuxna kan hålla igen lite när de blir arga. Barnets förmåga att styra sina känslor växer fram långsamt, och när känslan väl kommer är den svår att stoppa.
- Barnet vill bestämma själv: Barnet får allt fler egna idéer, och när saker inte blir som det vill är det lätt att det smäller.
- Kroppen mår inte bra: Hunger, sömnighet, trötthet och sjukdom gör att tålamodet tar slut mycket fortare.
- Förändringar i omgivningen: Att börja förskolan, få ett syskon eller rubbade rutiner kan ge stress som visar sig i form av utbrott.
Vad kan du göra? 6 sätt
1. Håll dig lugn först
När barnet får ett utbrott behöver det framför allt en lugn vuxen. Sakta ner och sänk rösten. Om den vuxna också börjar skrika blir barnet oftast bara ännu mer uppjagat.
2. Säkerheten först, sedan känslorna
Om barnet kastar saker, slår eller kan skada sig, flytta undan det som är farligt och för barnet till en säker plats. Du behöver inte skynda dig att förklara och resonera, för mitt i ett utbrott kan barnet ändå inte ta in det.
3. Hjälp barnet att sätta ord på känslan
Säg det med enkla ord åt barnet: ”Du blev jättearg för att klossarna ramlade.” ”Du vill leka mer och vill inte gå hem, eller hur?” När någon sätter ord på hur det känns, känner sig barnet förstått och lär sig så småningom att använda ord i stället för gråt.
4. Ta emot känslan, men reglerna står kvar
Alla känslor är okej, men beteendet har gränser. Du kan säga: ”Du får vara arg, men du får inte slå.” Tänk efter innan du säger nej. Har du väl sagt det och barnet gråter för att få något, håll vänligt fast vid ditt beslut. Ge inte med dig för att gråten är högljudd, annars lär sig barnet att ”ju större bråk, desto bättre fungerar det”.
5. Prata när det har lugnat sig
När barnet har lugnat sig, ge en kram och prata kort om vad som hände och vad man kan göra nästa gång man blir arg. Först då kan barnet lyssna, och då är det också mer villigt att hitta lösningar tillsammans med dig.
6. Öva ”lugna ner sig-knep” i vardagen
När ni är på gott humör kan ni öva tillsammans: andas djupt, räkna till fem, krama ett gosedjur eller sätta sig en stund i ett lugnt hörn. Du kan också undvika situationer som ofta leder till utbrott, till exempel genom att äta något innan ni går ut eller förvarna innan det är dags att gå: ”En gång till, sen går vi hem.”
Bilderböcker för barn som ofta blir arga
Genom berättelser får barnet se hur ilska ”ser ut”. Då blir det lättare att sätta ord på sina egna känslor och lära sig vad man kan göra när man blir arg:
- Den arga lilla vulkanen (2–3 år): Ilskan får utbrott som en vulkan. Blås ut och gör elden mindre.
- Känslornas väderprognos (2–3 år): Qingqings känslor liknar väder: glad är sol, ledsen ger regn och arg ger åska. Någon sitter hos henne medan hon väntar på att det ska bli soligt.
- Kameleontens åskmoln i magen (3–4 år): När Kameleonten blir arg fylls magen av mörka moln. Han lär sig att stanna först.
- Roboten blir överhettad (3–4 år): En liten robot blir så arg att han överhettas och ryker. Han lär sig trycka på kylknappen: andas djupt och räkna till fem.
- Känslotermometern (3–4 år): Berätta med termometerns färger hur känslan växer från lugn till jättearg.
- När jag är arg kan jag… (5–6 år): Ett valhjul visar vad man kan och inte kan göra när man är arg.
Fler böcker hittar du under temana ”Ilska” och ”Känna igen och sätta ord på känslor”.
Vanliga frågor
Ska jag ge med mig direkt när barnet har ett utbrott ute bland folk?
Det är inte bra att gå med på något du först sa nej till bara för att få barnet att sluta. Ta gärna med barnet till en lugnare plats där det är färre människor, var hos barnet tills känslan har lagt sig och håll sedan vänligt fast vid ditt beslut.
Kan jag ignorera barnet när det har ett utbrott?
Du behöver inte gå med på orimliga krav, men barnet ska inte känna sig övergivet. Stanna i närheten och låt barnet veta: ”Jag är här, vi pratar när du mår lite bättre.” Håll samtidigt koll på säkerheten. Men om barnet slår, bits eller kastar saker kan du inte låta bli att reagera, då behöver du lugnt och direkt stoppa det.
När är det dags att söka hjälp?
Vanliga trotsutbrott brukar bli färre i takt med att barnets språk och självkontroll utvecklas. Om utbrotten blir allt fler och allt längre, om barnet ofta skadar sig själv eller andra, om det ser ut så både hemma och på förskolan, eller om det påverkar förskolan och familjens vardag, kan du prata med en barnläkare eller en läkare inom barnpsykiatrin. Att söka hjälp handlar inte om att sätta en stämpel på barnet, utan om att få ytterligare en person som hjälper till.
Källor
- Nationella Taiwanuniversitetets sjukhus, hälsonyhetsbrev: Emotionella svårigheter hos barn – vad ska man vara uppmärksam på? (på kinesiska)
- Amerikanska barnläkarföreningen (AAP), HealthyChildren.org: Top Tips for Surviving Tantrums
- Brittiska NHS: Temper tantrums
- Child Mind Institute: When Should I Worry About Tantrums?
När det har klarnat upp igen kan ni läsa en berättelse tillsammans. Kramsagor har över 600 bilderböcker för barn 2–6 år, sorterade efter ålder, så att du kan välja en berättelse som passar det ditt barn går igenom just nu.





