Kräsent barn? Varför barn 2–6 år är kräsna och 6 sätt att hjälpa utan tvång
”Spottar ut grönsakerna.” ”Jag vill bara ha ris.” ”Det där ser så konstigt ut.” Varje måltid känns som en kamp. Men andas ut: kräsenhet är en mycket vanlig fas hos barn 2–6 år. Många barn går igenom den, och det betyder inte att ni föräldrar har gjort något fel.

Här går vi igenom varför barn blir kräsna, vad du kan göra vid matbordet och några bilderböcker om mat som är fina att läsa tillsammans.
Varför blir barn kräsna?
- De är försiktiga med ny mat: I den här åldern säger barn ofta nej till sådant de aldrig har ätit förut. Det är en helt naturlig skyddsreaktion.
- De är känsligare för smak och konsistens: Lite beska grönsaker eller mjuka, hala konsistenser kan kännas mycket starkare för ett barn än för en vuxen.
- De vill bestämma själva: Barnet håller på att lära sig att ”jag kan säga nej”, och maten är en av få saker där det får bestämma.
- Aptiten varierar naturligt: Efter bebisåren växer barn långsammare, så det är helt normalt att de äter lite vid vissa måltider.
- Mellanmål precis före maten: Har barnet ätit kex eller druckit mycket juice är det inte konstigt att det inte är hungrigt när det är dags att äta.
Vad kan du göra? 6 sätt
1. Börja med en liten smakbit av det nya
Lägg en liten bit ny mat bredvid något barnet känner igen och tycker om. Det gör inget om barnet inte äter den – lägg fram den igen nästa gång. Många barn behöver se och röra vid en ny mat mer än 10 gånger innan de vill smaka, så det kräver tålamod.
2. Inget tvång, inga mutor, inga etiketter
”Du får glass när du har ätit upp grönsakerna” får barnet att tycka att grönsaker är ett jobbigt måste och att efterrätten är belöningen. Säg inte heller ”hon är så kräsen” när barnet hör det – då börjar barnet se sig självt som kräset.
3. Den vuxna bestämmer vad, barnet bestämmer hur mycket
Du ansvarar för att laga allsidiga måltider och bestämmer när och var ni äter. Barnet bestämmer om det vill äta och hur mycket, utifrån hur magen känns. Barnet behöver inte äta upp allt på tallriken.
4. Låt barnet hjälpa till
Handla, skölj grönsaker, sprita ärtor och duka tillsammans. Mat som barnet själv har rört vid och varit med och förberett vill det oftast gärna ta en tugga av.
5. Ha fasta tider för måltider och mellanmål
Ha fasta tider för måltider och mellanmål, och undvik att ge snacks och söta drycker hela tiden däremellan. Är barnet törstigt kan det dricka vatten. Ett barn som kommer till bordet lite hungrigt är mer villigt att äta.
6. Gör stunden vid matbordet avslappnad
Stäng av skärmarna och sätt er ner och ät tillsammans som familj. När de vuxna själva äter av allt med glädje är det den bästa förebilden. Att prata om matens färg, form och hur det låter när man tuggar fungerar bättre än att hela tiden tjata ”ät nu”.
Bilderböcker för kräsna barn
När barnet i en berättelse ser en figur som modigt smakar en tugga blir det ofta själv mer sugen på att prova:
- En liten tugga, prova! (2–3 år): Priya smakar en liten tugga av varje rätt: gult, grönt, vitt och orange. Oj, vad gott!
- Lilla Tapirs matlåda med hål (3–4 år): Diandian möter ett gult ägg: först tittar man, sedan känner man, sedan luktar man. Har man inte bestämt sig säger man det, och till sist smakar man en liten tugga.
- Matäventyr på nattmarknaden (3–4 år): På nattmarknaden med pappa: ostronomelett, stinkande tofu, sojabräserade smårätter och lila sötpotatisbollar. En liten smakbit vid varje stånd.
- Grönsakernas hemliga gömställe (4–5 år): Kaninen plockar broccoli i grönsakslandet och vill ta en tugga av sin egen skörd.
- Den magiska matlagningslektionen (4–5 år): Mila gör grönsaksstjärnor på en magisk matlagningslektion och vågar smaka.
- Uppgiftskort för kökshjälpare (3–6 år): Ett kort, en uppgift: tvätta grönsaker, duka och laga middag tillsammans.
Fler böcker hittar du under temat ”Mat och näring”.
Vanliga frågor
Mitt barn äter bara ris och några få saker – får hen i sig tillräckligt med näring?
Titta inte bara på en enskild måltid, utan på vad barnet äter under en hel vecka. Många barn äter lite vid vissa måltider och mer vissa dagar. Så länge barnet är piggt och sakta ökar i vikt brukar det jämna ut sig. Fortsätt att ställa fram olika sorters mat på bordet, så att barnet får chansen att vänja sig i sin egen takt.
Ska jag laga något annat som barnet gillar när hen inte äter?
Det är inte att rekommendera att laga separat mat varje gång. Se i stället till att det alltid finns något barnet brukar vilja äta bland familjens mat. Då vet barnet att det alltid finns något att äta, och får samtidigt se och prova annan mat.
När ska jag prata med en läkare?
Om barnet inte ökar i vikt eller går ner i vikt, äter väldigt få sorters mat och allt färre, ofta sätter i halsen eller får kväljningar när det äter, ofta har ont i magen eller är förstoppat, eller blir mycket oroligt så fort det är dags att äta, kan du prata med en barnläkare och vid behov få hjälp av till exempel en dietist.
Referenser
Att äta tillsammans är viktigare än att äta upp allt. Kramsagor har över 600 bilderböcker för barn 2–6 år, sorterade efter ålder, så att du kan välja berättelser utifrån vad ditt barn går igenom just nu.





