
Om jag var ett moln
Om berättelsen
Vad skulle du se om du var ett moln, en fisk eller en fågel?
Öppna i KramsagorLäs första sidan
En sommareftermiddag ligger kaninen Lulu i gräset på sluttningen.
Molnen på himlen seglar förbi, ett i taget, långsamt.
Det här tar barnet med sig
Fantasi och perspektivbyte
Bra att veta för föräldrar
Fantasin kan ta oss till platser vi inte kan nå. När man föreställer sig något kan man först lyssna, lukta och känna med kroppen, så kommer bilderna sakta fram. Se världen ur en annan vinkel: uppifrån blir husen små och åkrarna ser ut som ett lapptäcke. Ett moln är massor av små vattendroppar som samlas; droppar som samlas blir större och tyngre och faller som regn, och regnet får växter att växa och rinner ut i bäckar. Fiskar andas med gälar i vattnet och kan inte leva utan vatten. Underifrån ser man att vattenytan gungar och att solen bryts i ljusprickar. Fågelmamman söker mat hela dagen för att ge ungarna – hon har det slitsamt. Att föreställa sig att man är någon annan gör att man bättre förstår andras känslor (att sätta sig in i någon annans situation). Man kan titta på moln och hitta former – alla ser kanske olika saker. Vid sänggåendet kan du leka fantasilekar med barnet: ”Om jag var …”.





