
Vart pekar kompassen?
Om berättelsen
Farfar ger Leo en gammal kompass, och han tror att den alltid pekar mot hemmet. Han vänder sig, går i cirklar och springer uppför kullen, men nålen pekar alltid åt samma håll. När han håller en magnet nära snurrar den vilt, och han förstår att jorden själv är som en stor magnet. En dimmig dag hittar han med kompassen och farfar tillbaka till stigen.
Öppna i KramsagorLäs första sidan
På Leos sexårsdag gav farfar honom en gammal, nött mässingsdosa.
Under locket låg en tunn nål,
vars röda ände darrade försiktigt.
Det här tar barnet med sig
Lära sig om magnetism och kompassen
Bra att veta för föräldrar
Nålen i en kompass är en liten magnet. Jorden själv är som en stor magnet och drar kompassens röda (N) ände mot norr, så hur man än vänder sig, går i cirklar eller klättrar högt pekar den åt samma håll. Magneter eller järnföremål i närheten drar nålen snett, och när man tar bort dem går den tillbaka till sin riktning; testa bara med en liten kylskåpsmagnet och sätt den inte direkt mot kompassen, för starka magneter kan förstöra nålen. En kompass pekar inte mot hemmet, men om man vet att ”jag gick norrut” hittar man tillbaka genom att gå åt motsatt håll (söderut). Säkerhet på stigar: följ de vuxna och håll dig på stigen; när man är osäker ska man stanna, och om man gått fel går man tillbaka till den sista plats man kände igen; håll dig långt från vatten. Efter läsningen kan ni göra en ”vattenskålskompass” tillsammans med en vuxen: en vuxen tar en synål och stryker den med en magnet många gånger i samma riktning, lägger den på ett litet blad eller en korkbit och låter den flyta försiktigt på en skål med vatten. Den vrider sig långsamt och pekar till slut norr–söder (nålen är vass, så en vuxen ska hantera den).





